Guide: allt om kreditlagen

Den 27 mars 2020 gick detnya lagförslagetför hurbetalningsmetoderska presenteras iCheckouten igenom.

Kärt barn har många namn heter det och det gäller även i det här fallet. Lagen om presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online har kallats både kreditlagen och kassalagen.

Den nya lagen reglerar hur olika betalmedel får presenteras icheckouten. Hela 18 procent av de svenska hushållens skulder beror på obetalda krediter. För att ändra detta vill lagen begränsa hur kreditalternativ får presenteras.

Enkelt sett kan den sammanfattas på följande sätt:

Adyen har tagit fram riktlinjer för hur lagen kan tolkas så att man kan bygga om sin checkout. Vi kommer att uppdatera blogginlägget löpande för att lyfta de senaste rekommendationerna från regeringen och tillsynsmyndigheterna.

Efersom Adyen inte styr över hur handlare utformar sitt front-end har vi tagit fram rekommendationer för e-handlare och e-handelsplattformar som vi gör tillgängliga i vår produkt. Som e-handlare är det därför viktigt att man anpassar sin e-handel.

Syftet med lagen är att undvika att konsumenter tar ut en oplanerad kredit. Det är klokt att komma ihåg detta huvudsyfte och tillämpa det i sin checkout.

Kredit är enligt lagen alla betalsätt där pengarna inte dras direkt från kundens konto. Exempel på betalsätt som innebär en kredit är faktura, delbetalning och kreditkort.

För att följa lagen ska man undvika att sätta kreditalternativ överst eller ha det förifyllt, såvida man inte enbart erbjuder kredit i sincheckout. Undvik att erbjuda faktura, delbetalning eller kreditkort överst i checkouten.

I Sverige är kortbetalning det allra vanligaste betalsättet. Om man erbjuder kort i sincheckoutså tar man mest sannolikt emot både debet- och kreditkort. De flesta kortköp görs med debetkort, vilket är ett direktbetalningsalternativ. Maestro, Visa Electron, Vpay, Visa och Mastercard är alla exempel på debetkort som förekommer i Sverige.

Enligt lagen behöver en uppdelning mellan debet- och kreditkort göras om man önskar att presentera kort överst, men lagen är inte specifik i hur en uppdelning ska se ut eller fungera tekniskt.  Adyen erbjuder därför flera olika sätt att dela upp korten.

Se till att inte kalla betalningsmetoden kreditkort, utan gör det tydligt var debet gäller.

Det har debatterats kraftigt kring korten och hur uppdelningen ska ske. Är det ens möjlig? Svaret är ja. Med Adyen kan man presentera ett debetkortfält först, och därefter presentera ett kreditkortsfält.

Lagen fokuserar på presentationen av betalsätt, men det kan även vara viktigt att fundera på hur betendeet kommer se ut i praktiken. Tekniskt är det möjligt att t.ex. blockera kreditkortsköp från att gå igenom i ett debetkortfält men av konverteringsskäl tillåta att debetkort går igenom på kreditraden. 

Av konverteringsskäl eller brist på tekniska resurser kan handlare vilja skapa ett tydligare UX mot kunden, som i vissa fall kanske inte har kunskap om huruvida kortet är ett debet- eller kreditkort.

Detta kan implementeras på en mängd olika sätt, t.ex. genom att man delar upp korten genom att benämna dem "debet- eller kreditkort" och använder kortloggor för att tydligt visa vilka kort som erbjuds där debetkort presenteras först.

Vi rekommenderar att man presenterar ett debetalternativ först, exempelvis debetkort eller Swish. Därefter kan man erbjuda olika kreditalternativ.

Även om lagen finns till för att reglera hur kredit presenteras kan det vara bra att komma ihåg att inget betalsätt förbjuds. De behöver bara visas i en annan ordning. Exempel på direktbetalningsalternativ är Swish, Trustly och debetkort.

Exakt hur dessa implementeras är upp till varje e-handlare, så länge de är i linje med Adyens rekommendationer. 

Lagen utgår från att betalningsleverantören har ett övergripande ansvar för att ge e-handlaren möjlighet till efterlevnad. Men lagen poängterar också att betalningsleverantören inte alltid har möjlighet att kontrollera den ordning som betalsätten presenteras i. Därför är det upp till e-handlaren eller e-handelsplattformen att följa rekommendationerna.

Kreditlagen har två tillsynsmyndigheter, KonsumentverketochFinansinspektionen som överträdelser kan anmälas till. Vilken tillsynsmyndighet som dömer beror på hur överträdelsen ser ut. 

Om en anmälan görs mot ett fall där checkouten bryter mot lagen påbörjas en utredning. Det är fortfarande okänt exakt vilka straff som kan delas ut. 

Lagarna som refereras i lagförslaget är alla tydliga kring att mindre överträdelser inte kommer att straffas lika hårt som de fall där det är tydligt att man medvetet brutit mot rekommendationerna.

Vad som fungerar bra för en e-handlare eller en bransch fungerar inte alltid för en annan. Det bästa sättet att hitta rätt lösning för just din e-handel är att testa dig fram och mäta konverteringen.